Okej, läskigt. Detta är första gången på ca ett halvår jag skriver ifrån datorn. Nu med den nya tekniken och allt (ojojoj, farmor från 1904 is speaking) så använder man knappt datorn längre! I alla fall, när jag skulle skriva ett inlägg möts jag av en liten ''pop-up'' där det står ''Inlägget har återställts eftersom att det stängdes ner oväntat.'' Sen i själva skrivfältet ser jag värsta djupa texten som jag döpt till Öppet Brev. 

 

Ett öppet brev om hur mycket jag ville försvinna från denna jord. Hur mycket jag bara ville ge upp. Skita i mina hopp, drömmar och allt. För att bara... ja... dö. Jag nämde även att den ända anledningen till att jag inte gjorde det var att jag skulle inte klarar av att lämna mina vänner. För om någon skulle lämnat mig bara sådär så hade jag aldrig någonsin klarat mig. Och även om det var en bästa vän, eller bara någon jag pratat med några gånger så skulle jag blivit så extemt förstörd. Varför i hela världen vill jag utsätta alla andra runt om kring mig för det med?

 

Jag menar.. även om man inte tror det så blir folk runt om kring mer påverkade än vad man någonsin skulle kunna förstå. Min kusin bor uppe i göteborg och hans bästa vän gick bort på grund av kokainöverdos. Det började jag gråta över. Jag har aldrig träffat killen. Jag visste inte ens att han existerade. Ändå fick jag en klump i magen och mådde dåligt en hel kväll över vad som hade hänt!

 

Så om ni som läser det är ens tänker för en sekund att ni inte vill leva mer. Tänk på alla dom som du lämnar. Tänk på alla dom som får sörja i fleeera år. Vissa i hela sitt liv. Även om det känns som att ingen bryr sig om dig, så är det faktiskt folk som gör det. Konstig sak att tänka på, men tänk på din lärare? Eller den personen du alltid snackar med på bussen på morgonarna? Eller dina föräldrar, och dina barndomsvänner? Gyminstruktörer som du pratat med? Personer i din klass? Tro mig... även om du kanske inte pratar med alla i klassen så hade alla blivit förkrossade.

 

Kämpa för helvete... gör det!

 

 

Bild från ungefär 1953 eller något sådant...