Nu är jag riktigt stressad inför sommaren. Jag har spenderat de senaste 6 månaderna kämpa röven av mig för att hitta ett jobb. Sommarjobb, vanligt jobb, vad som helst. Bara jag får ett jobb. Riktiga smällen kom då jag påminde mig själv om att man inte får studiebidraget på sommaren heller. Förstår ni att jag kommer bokstavligt talat vara fattig i sommar? Och ni helsingborgare som läser detta tänker förmodligen men omg, big deal. dina föräldrar kan väl ge dig pengar? Ni som känner mig på riktigt vet att det aldrig kommer hända. Dom prioriterar deras ekonomi på shoppande, utekvällar, fester osv framför mig. Jag får inte en enda krona. Dom köper inte en enda sak till mig. Aldrig. (Förutom mat då såklart. Men äter jag ute, tex väla osv, så får jag betala själv). Så det är uteslutet.

 

Men trots mitt eviga sökande så finns det inte en enda människa på denna jord som har ett ledigt jobb. Jag har blivit så desperat att jag har sökt jobb i göteborg, så att jag kan flytta upp till min kusin i några veckor och tjäna pengar där. Om jag nu får jobbet. Det är något jag inte vill göra egentligen, men annars får jag leva så snålt i sommar. Redan nu är jag supersnål mot mig själv. Jag betalar busskortet själv, så det är så allvarligt att jag avstår från att vara med vänner på helgerna pga att jag inte har råd att betala bussresorna. Jag kan inte vara med mina vänner i Lund eftersom att det kostar cp mycket. Jag kommer inte kunna utvecklas inom dansen då jag inte har pengar till att betala danskurserna. Jag kommer inte ha pengar till att umgås med mina vänner i sommar. Jag får fortsätta att suga på att dansa, vara blek och ful. 

 

Men kul, nu vet alla mina bloggläsare om min situation. Det var ju trevligt. Inte alls pinsamt när man bor i en stad där allt handlar om hur mycket pengar man har. Ååååh... nej men nu ska jag söka vidare. Har någon där ute ett jobb till mig så skriv nuuuuuu! Facebook: Felicia Lapadatovic.