Självförtroende - What's up with that?
/gråt
Vad gör man när man älskar någon mer än vad man trodde att man kunde men inte klarar av att vara den han vill att jag ska vara?
Jo... Sätter sig på fria bad, med emomusik i öronen och gråter för sig själv!
Kloka ord
"Det största misstaget en kille kan göra är att utnyttja en tjej. Låt dig aldrig bli utnyttjad för det kommer förstöra ditt liv långt framöver, även fast du inte inser det själv. Låt dig aldrig heller tas för givet. En kille ska uppskatta vad han har och behandla henne med respekt. Skämma bort henne, få henne att känna sig älskad och framför allt speciell."
Citerar en man jag knappt har träffat innan. Han kom fram till mig och började prata om detta, utan att ens vetat om situationen jag känner mig i. Jag är helt paff...
FUCK OFF
Kan inte beskriva hur jag känner. Blandning mellan hat och sorg. Kaos. Jag vill ha kul på lägret. Inte må dåligt över en pissgrej som jag inte förtjänar.
Sannigen
Jag är inte en sån person som brukar göra det jag ska göra nu. Jag brukar hålla detaljerna för mig själv. Men inte den här gången! Han sa till mig "du vågar inte ens stå för vad du har gjort". Challenge accepted.
Jag och Joel har gjort slut. Enligt han var jag otrogen. Kan man väl säga att jag var... Men det var kyssar. Inget mer än det. Otrogen för mig är sex, men vi alla tycker olika. Nu verkar jag som en bitch. En riktigt billig och kall människa. Tro mig, jag har blivit kallad det mesta av hans vänner. Men ni som läser detta ska va glada över det. Ni läser min variation. Och jag uppskattar att ni tar er tid att läsa det som faktiskt hände.
Jag och Joel hade ett jättefint förhållande. Ja, det höll bara strax efter två månader men det var ändå två helt fantastiska månader. Jag sa väldigt starka ord och jag står för allt jag sagt.
På Valborg valde jag att följa med min älskade bästa vän Ellinor till hennes pojkvän på Valborg. Han hade med sig en kompis och min första tanke om honom var att det var den snyggaste killen jag sätt i mitt liv. Men jag lät bli honom så mycket jag kunde i och med att jag fortfarande var tillsammans med Joel. Jag sa till honom att jag aldrig skulle kunna tänka mig att kyssa en annan kille när jag var i ett förhållande. Detta sa jag sent sent på natten, när jag redan visste att jag hade fått känslor för denna killen. Inte långt senare kunde jag inte hålla mig längre. JAG kysste HONOM. Det var mina läppar som åkte fram när vi var nära. Den kyssen var helt fantastisk. Den mest äkta kyssen jag varit med om. Jag citerar en av mina favorit låtar med Rihanna: "Kisses don't ever lie". Vi sov inte en blund den natten. Inte alls. Vi bara pratade om känslor. Jag blev mer kär för varje sekund som gick. Alltså... Jag blev kär och kysste en annan kille, även om jag hade ett bra förhållande med Joel.
Dagen efter ringde jag Joel och bad om en paus. Jag hade panik och visste inte vad jag skulle göra. Jag hade aldrig varit med om denna situationen innan och det var jobbigt för jag var extremt förvirrad. Jag behövde tänka. Tänka på vad jag skulle göra och vad jag hade gjort. Jag ville göra det rätta, fast jag redan hade gjort fel. Jag ville inte göra det värre än vad det var. Jag trodde jag gjorde rätt. Men Joel är jättearg på mig mest över att jag inte berättade direkt utan drog ut på det. Ja, det var fel av mig att inte berätta direkt. Men det går inte göra ogjort.
I fredags träffade jag killen igen. Samma kväll ringde Joel mig och berättade att han förstod att jag hade träffat en ny. Då bestämde jag mig för att berätta sanningen. Han blev jättesur och ledsen, vilket jag förstår. Sen helt plötsligt började hans vänner skicka en massa hatsms till mig och hans syster skrev till mig på Facebook och sa att det var kallt gjort och det tryckte ner mig ännu mer. Men den kanske jag förtjänade?
Men det mesta är bra nu. Jag och killen jag är kär i har ett och annat att reda ut. Vad som händer med oss återstår att se, men jag hoppas med hela mitt hjärta att det går bra. Mellan mig och Joel är det inte så bra. Han hatar mig och vi är ovänner. Men dock berättade han för mig på Skype innan ikväll att han mådde mycket bättre nu än när vi var tillsammans. Och jag är glad för hans skull. Han är en jättefin kille och en helt fantastisk pojkvän. Men vi var väl helt enkelt inte menade för varandra och våra personligheter passade bara inte bra ihop. Men jag hoppas att han hittar en tjej som är lika fin och kärleksfull som honom. Jag önskar han det bästa. Och jag är glad över att han mår bättre nu än vad han gjorde i vårt förhållande. För han förtjänar det bästa.
Själv mår jag bra. Förutom att jag är trött på sms och meddelanden på Facebook från hans vänner. Och att dom verkligen trycker ner mig och försöker få mig att mig att må dålig förstår jag mig inte på. Men jag orkar inte bry mig. Jag kommer må hur bra som helst med min fina Sebastian. Även om jag kommer leva med ett dåligt rykte ett bra tag.
Nu vet ni som läst sanningen. Ja, jag gjorde fel och att vi gjorde slut var MITT fel och ingen annans. Jag är även väldigt ovan med att skriva såhär öppet med mitt privatliv, men för er som inte vågar fråga samt bara vet joels variation så vet ni nu min sida i alla fall. Men nu säger jag god natt med en vacker bild på mig och shoggy samt ett citat av världens klokaste man. Johnny Depp.
"If you love two people at the same time, choose the second one, because if you really loved the first one you wouldnt have fallen for the second."
Pain makes you stronger. Fear makes you braver. Heartbreaks makes you wiser.
Helvete. Jag kommer förmodligen inte komma in på skolan, för ajaj som jag gjorde bort mig. Man han inte äta så jag hade verkligen ingen energi i kroppen efter baletten. Den gick väl helt okej, för jag har ju aldrig dansat det innan. Sen jazz... Där tappade jag bort mig hela tiden och kunde inte fokusera. Så jag tappade bort mig. Sen på streeten så blev det fel som fan. Jag kunde inte ens göra de enklaste rörelserna. Jag kunde inte fokusera alls.
Jag kommer inte komma in och jag får helt enkelt acceptera det .. Jag sket i skolan idag. Pappa var snäll och sjukanmälde mig. Jag är helt utmattad och förkrossad. Jag vet att jag kunde ge mer. Jag gav max 10% när jag kunde kämpa så mycket mer. Men jag blev helt yr och allting snurrade. Fan också..
Ledsen chey på bilden.
Det var roligt så länge det varade i alla fall..
Det gick riktigt dåligt. Jag kommer inte komma in, men tack i alla fall för alla positiva kommentarer och tack till alla som trodde på mig. Jag berättar mer imorgon ..
Haters gonna hate
Okej, men hata mig för att jag kan det jag håller på med. Hata mig för att jag förmodligen är bättre än dig, vilket borde stämma i och med att du inte ens vågar säga ditt namn. Men jävligt moget.. Haha. Jag är rolig jag.
OCH JA, JAG ÄLSKAR ATT LEKA? BARBIEDOCKOR ÄR DET BÄSTA JAG VET. VADÅDÅ? haha, hopplöst.
Och du anonyma som kommenterade positiva saker. Tack, verkligen. Det är faktiskt den meningen som jag tröstar mig själv med när självförtroendet är som sämst. Och det hjälper... Tack, verkligen! Men skriv gärna namn!
PANIK
Jag kommer inte klara det. Jag kommer inte komma in. Varför skulle just JAG bli intagen istället för alla dom som är tusen gånger bättre än mig? Hur kunde jag ens tro det? Då blir det Johannes Hedberg för mig istället. Jag vill inte gå där. Jag vill inte bli en skrivbordssittande arbetare med minimal lön. Jag vill flytta till New York och jag vill leva livet som en dröm. Men ja... Jag är inte den ända som vill det. Absolut inte den bästa heller. Fan.
NERVÖSITET
Nu börjar det kännas i magen. Om exakt en vecka är det intagningsprov till Lunds Dans och Musikal. Jag är så sjukt nervös, för denna skolan betyder hur mycket som helst för mig. Jag MÅSTE komma in. Jag läste på en tjejs blogg igår. Hon beskrev hur knäckt hon blev när hon inte blev antagen. Jag kommer känna precis samma sak.. Jag kommer fan inte komma in..
WHY AM I CRYING?
Varför ska detta vara så extremt svårt? Det finns inget värre än när man får höra olika saker från olika människor och att det verkligen inte går att avgöra vad som känns rätt. Man vet liksom inte vad man ska göra eller tro...
LOREEN
Min analys av europhia (?). Vet inte ens hur man stavar det... Haha!
En psykisk störd tjej som är fast i en fantasivärld. Så fort någon försöker få bort henne därifrån får hon panik och börjar slåss. Kanske det är meningen med låten? Ja inte är den bra i alla fall...
Loreen är bra faktiskt. Hennes scennärvaro och sångröst. Men låten och dansen... Blä.